Jag blundar till och känner huvudet hänga neråt.
Gravitationen tar kraft och slukar mig.
Ögonlocken känns tunga.
Rödsprängda blå ögon.
Känseln i fingertopparna ilar och hela kroppen vill ha sin mänskliga näring.
Vem finns?
Vad är det jag ser i spegeln?
Jag tror på rymdvarelser,
jag ser dem överallt.
Den skräckinjagande vyn över vår förbrukade jord.
Irra omkring och förstå ingenting.
Vem finns?
Vad finns?
Finns finns?
Vad är det jag ser i spegeln?
//
I close my eyes and feel my head hang down.
Gravity takes its toll and devours me.
The eyelids feel heavy.
Bloodshot blue eyes.
The sense of touch in the fingertips textiles and the whole body crave for human nurturing.
Who exists?
What is it that I see in the mirror?
I believe in aliens.
I see them everywhere.
The grisly view of our exhausted earth.
Wander around and understand nothing.
Who exist?
What exists?
Does existance exist?
What is it that I see in the mirror?
No comments:
Post a Comment